AIK - Värnamo 0 - 2 
Nåt är allvarligt fel i år på Gnagets allsvenska lag. Två mål i baken mot ett av Allsvenskans bottenlag för nån vecka sen är inte ett uns acceptabelt, och det måste få nån sorts konsekvenser. Tillåt bara några rescensioner!

Bahoui tillförde absolut ingenting i spelet. Och i matchen efter, hemma mot Degerfors, tillförde han om möjligt ännu mindre än absolut ingenting. Det verkade som om han helst hade velat vara nån helt annanstans.

Lustig som mittback? Det funkar inte alls där. Jo jag vet, skador på de ordinarie höger mittbackarna. Men varför i så fall tas inte nån in från U19-laget?
Guidetti? Gör han verkligen skäl för alla de pengar som AIK lagt ut för att få honom? Jo, han skulle kanske det, om han var hel och fullt matchtränad. Men blir han hel, och matchtränad?

Gnagets meste målgörare hittills den här säsongen, Nicolas Stefanelli har gjort 7 mål.
Alexander Jeremejeff i Häcken har gjort 21 mål!
Marcus Antonsson i Värnamo har gjort 18 mål.
Nån får gärna förklara för mig varför till exempel dessa två inte spelar för AIK?

🔹

Talmansvalet
Klart det hade varit bättre om nån som inte är kreationist, dvs en riksdagsledamot som inte tror att Gud i himlen skapade hela världen fix och färdig med berg, fiskar, människor och skogar för 6.000 år sen, blev vald till Riksdagens 2.e vice talman.

Men erkänn att det ändå känns bra att vi denna gång inte fick en talman som har försvarat Pol Pots folkmord.
”Alla vet vi ju att mycket, ja kanske det mesta, av det som nu sägs och skrivs om Kambodja är lögn och spekulation. Det var helt nödvändigt att evakuera Phnom Penh.”
 - Birgitta Dahl (s), talman 1994-2002

Därmed inte alls sagt att Birgitta Dahl gjorde ett dåligt jobb som talman. Tvärtom, det gick alldeles utmärkt.
Delvis kanske för att uppdraget som Sveriges näst högst uppsatta inte är nämnvärt svårare än det snäppet högre.

Men därmed sagt att jag inte tror att sverigedemokraten Julia Kronlids frireligiösa villfarelser nödvändigtvis kommer att märkbart påverka hennes talmansuppdrag.

🔹

Livet i svart-vitt (och ibland i färg)
Svenskarna är numera världens mest tatuerade folk. Det är något jag inte förstår, och det finns många frågor inför detta faktum.
Det får räcka med dessa tre:
1. Hur kunde Sverige gå från noll till världens mest tatuerade land på 10 sekunder
2. Hur kommer det sig att fotbollsspelare blir bättre fotbollsspelare om de tatuerar sig?
3. Blir kvinnor sexigare om de har en tatuerad ros i svanken eller på ena tutten?

🔹

Festspaning
Alla vet numera att den finska statsministern Sanna Marin inte spottar i glaset, och att hon emellanåt festar loss rejält och på ett sånt sätt att det vore ens värsta mardröm om ens fjortonåriga dotter betedde sig så på ett FF-party.
Okej. Sanna Marin har inte gjort nåt olagligt, som flera har påtalat, och det finns inga spår av narkotika i hennes blod, enligt testerna, och det är vi glada för.
Så det är inte det.
Men hur kunde Sanna Marins ivrigt yviga festande bli en fråga om hon ska få dansa eller ej?
Flera framstående kvinnor har postat bilder på socmedia till stöd för Sanna Marin, bilder där de ses dansa. Till och med Hillary Clinton dansar på nätet för Sanna Marin.
Det hela påminner om när väninnekören lyckades få Mona Sahlins ekonomiska oegentligheter att handla om bara en liten bit Tobleronechoklad. En pytteliten bit.
Kvinnor kan om de vill. Lägga ut rökridåer.

🔹

Kortfrågan
Varför vill alla tjejer ha ett eget sminkmärke?

🔹

Dags för ny mobil
Med sista iPhonemodellen, nummer 14 i ordningen, har Apple äntligen anslutit sig till den grupp av tillverkare som säljer kameramobiler med en upplösning på 48 miljoner pixlar. Ett måste väl, för alla som på Instagram lägger ut bilder på vad de ska äta till middag och på favoritkatten?
Ni förstår kanske min vinkling.
För det här med 48 megapixelkameror i mobilen, vem behöver egentligen det? Det kräver ju också motsvarande mängd ökat minne för bilderna, och är dessutom helt onödigt, om man inte avser att printa sina alster på affischer i storleken 1 x 2 meter.

🔹

Gamla Bettan
Drottning Elisabeth II av Storbritannien trillade till slut av tronen, och det mesta har några veckor handlat om detta och om den nu före detta kronprinsens uppstigande på densamma till att bli kung Charles III.

Bettans begravning blev förstås precis så pampig och perfekt som man har rätt att begära av det gamla imperiet. Ingen lämnades besviken. Sånt här kan britterna bättre än de flesta.

Minns i sammanhanget när Gustaf V dog. Jag gick då i andra klass i Spånga folkskola, och det var stor sorgedag i inte bara hela Sverige utan också i skolan, med lågstämt tal av rektorn på skolgården, nationalsången och sänkt flagga.
När jag kom hem från skolan sa jag, det har min salig mor berättat:
”Så här ledsen har jag inte varit sen katten dog”.

(Katten hette Murre II a propå det.)