Det måste tyvärr sägas. Spanarna är ett radioprogram som numera i stort sett skiter i lyssnarna. Lägg ner det!

Idag, till exempel, inleddes det med elva minuter okontrollerat skrattande. Deltagarna hade hur kul som helst, men jag förstod dessvärre aldrig riktigt vad grejen var. Vad som var så oerhört roligt.

Även normalt pratar spanarna ofta självupptaget i munnen på varandra, och så kan man ju bete sig på ett kalas med likasinnade som känner varandra mycket väl. Men här blir det som ett kalas, där de mer perifera gästerna får stå utanför och se på genom ett immigt fönster.

”Vad roligt de verkar ha därinne”, säger vi som står ute i kylan och försöker komma på vad som pågår inne i värmen.
Tills vi kommer på att vi ju faktiskt kan stänga av radion. Och gör det.

Ett radioprogram för primärt dem som pratar i studion är inget att ha. Så, Sveriges Radio, lägg ned Spanarna. Det har gått på övertid länge nog, och är numera blott en klubb för inbördes beundran.