Gubbe och Hund
Den 14 juni i fjol kom vi hem med Frippe från Rimbo, hem till slutstationen på hans långa resa från nånstans långt bort i Ungern. Och det ska vi förstås fira på något sätt. Finns champagne för hundar och katter?
Året sen dess har varit en rejäl resa för även Gubben och kära hustrun, kompletta noviser som vi var då, vad hundar beträffar.
Och ja, det har tagit på krafterna att ställa om från ett kanske allt för lugnt pensionärsliv till ett inte alls så lugnt dito.
Skillnaden mellan att som 77-åring inte behöva springa ut och rasta en valp stup i kvarten, eller som nu en unghund var tredje till fjärde timma, och att dessutom göra det med ett leende på läpparna, och i ur och skur, ska inte underskattas.
I dur och skur
Ja, eller promenaderna på dryga timmen varje morgon och på dryga halvtimmen ytterligare ett par gånger om dagen.
Eller att inte få sova ut riktigt nån enda morgon, alternativt gå och lägga sig tidigt för att få tillräcklig knoppning. Sena teveprogram är nåt som vi numer ser via Play på eftermiddagarna.
För att inte tala om hur Frippe har gnagt hål i vår ekonomi, liksom på ett antal av bostadens mattor. Hundmat och hundutrustning kostar skjortan, för att inte nämna veterinärbesöken.
Varför utsätter man sig egentligen för detta? Alla som har husdjur vet svaret. För att det är värt det. Men får så mycket igen.

Småmingel, typ, fast med hundkoppel i handen i stället för klirrande glas.
Några ord här, andra ord där. Ett leende hit och ett annat dit.
Hur trevligt som helst tycker jag, och Frippe håller med, för det ju vankas ofta lite extra godis här och lite mer extra godis där.
Hundar må vara människans bästa vän hur mycket som helst, men de är ju ändå hundar, inte människor.
© Gunnar Hägg
0 kommentarer | Skriv en kommentar