Inlägg från april 2020 - Dagsnoteringar

Gubbe och Hund

Frippedoggen har just fått ytterligare ett par halsband. Fortsätter det så här kan Silvia slänga sig i väggen. Fast det är klart, Kära drottningen bär inte sina hängen för att hållas kort, eller fri från loppor.

Möjligen, bara ytterst möjligen skulle hon larma och gapa och förstöra den goda nattsömnen för landets regent eller hans hov, om hon inte presenterades nåt strassel då och då.
Men där upphör liknelsen med vår kära hund. Liksom den mellan hovet och våra närmaste grannar.

Hur som helst, Projektet Frippe rullar vidare och igår fick han ett par halsband till. När vi för några dagar sen gick på kvällspromenad, hade han inte färre än tre stycken runt halsen!

Förutom det gamla vanliga halvstrypet, nu också med ett antifästingband, och därtill ett elektroniskt antiskällhalsband.

(Varför heter det egentligen halvstryp? Det stryper ju inte ett dugg mer än vilket halsband som helst? Nå, det är ett sidospår.)

Jag har tidigare berättat om hur Frippe larmar om allt som larmas kan. Har det inte varit brevbäraren, så har det larmats om nån granne på väg upp eller ner i trappen.

Eller om nån dörr som smäller på avstånd. För att inte tala om nån hund som skäller i Upplands Väsby, Blekinge eller Korpilombolo.

Och inte minst, tidiga morgnar och förstås på natten.

Eller när han vaknat ur en tupplur och kommer på att:

- Oj, har visst inte larmat på ett tag. VOFF! VOFF! VOFF!

Det som fick vår bägare att rinna över, var att han larmade som en galen skällande tupp var synen av en jobbargubbe på taket på ett hus intill.

- Va! En jobbargubbe på ett tak, det var det värsta. VOFF! VOFF! VOFF! Plus några till.

Så vi följde råden vi fått från dottern (med blandisen Valter, ni vet) och en granne med en skällande hund och köpte ett antiskällhalsband. Ett sånt som sprayar en doft av citron, när bäraren fåt ett utbrott.

Och eftersom vi just plockat bort årets första, äckligt fullmatade fästing från Frippes haka, så köpte vi också ett fästinghalsband, ser lite ut som ett vanligt hundhalsband.

Så nu får vi ser hur det går.

Ska Frippe bli den fogliga tysta mus vi drömmer om på natten?

Ska Frippe bli den som fästingar flyr från som sicilianare vid ett Etnautbrott?

Ska sommaren bli solig och varm, och Coronaviruset vara putsväck till midsommar?

Forts följer ...

Gubbe och Hund

Vi har sömnproblem. Eller rättare, Frippe har problem med att sova på morgnarna. Och därmed får ju vi också problem. Inte helt kul att morgon efter morgon vakna vid fyra - till halv fem.

Vi förstod att den första tiden med Frippe skulle medföra vissa förändringar i vårt dagliga liv. Att det skulle ta nån månad innan han blev helt rumsren och vi skulle slippa gå ut med honom innan solen hunnit över horisonten.

Fram på höstkanten kunde vi också vartefter dra in den ena natturen efter den andra. Först 20.00, sen 02.00 och så småningom också 04.00.
Allt mer lättade till sinnet kunde vi vakna och gå ut med honom fem till halv sex, nån enstaka gång till sex. Det var vad vi började betrakta som sovmorgon.
Och så var det några månader, tills han regradierade i sin nattsömnsrutin.

Så i början av året började han åter vakna ca fyra på morgonen. Inte helt bekvämt för oss. För även om vi turas om att ta svinottan, så blir inte morgonsömnen helt bra för den andra heller.
Det märkliga är att om nån av oss då flyttar till soffan och drar täcket över oss där, så kan han somna om med oss där för ytterligare en till två timmar.
Han behöver alltså inte nödvändigtvis gå på tur, utan kan hålla ett tag till, ja längre än vi faktiskt.

Hur gör andra hundar?

Jag har givetvis googlat, och så här står det på till exempel Härliga Hunds hemsida:

"En vuxen hund behöver normalt sova 12–18 timmar per dygn. En unghund behöver ofta sova någonstans mellan 16 och 20 timmar och en valp kan nästan sova hur mycket som helst".
(Härliga Hund, okt 2018)

Ungefär likadant kan jag läsa på även andra hundsajter. Men jag har ännu inte hittat uppgifter om när hunden sover sina 12 - 18 timmar, och framför allt inte när det är normalt att de vaknar på morgonen.

När vi sen går den lite längre promenaden på morgonen, från ca halv åtta till halv nio - nio, är de ekipage vi möter ute för första gången.

Dessa tidiga morgnar har givetvis fått sina konsekvenser. Våra kvällsvanor har ändrats, så att vi sällan ser på teve efter nio. Då börjar det bli dags för sista lilla hundrundan, och sen är det huvudstupa i säng.

Vi blir allt tröttare

Jag vet. Det låter som om jag gnäller, och ja, det gör jag kanske. Men det vore underbart om vi på nåt sätt kunde ändra hans morgonrutiner och få ytterligare nån timme i den goa sängvärmen. Till, säg halv sex - sex igen.

Det är en himla tur att vi, 70 plus med råge som vi är, kan sova, eller i alla fall vila igen lite på dagen.

Det tjafsas nu mycket om vad man kan hitta på i sin frivilliga Coronakarantän, och tidningar och teve svämmar över med pigga tips på sånt som man aldrig annars skulle kunna tänka sig att göra.
Också i Spanarna i SR/P1 var ämnet på tapeten (3/4) och det pratades tidsfördriv.

Eller Tidsfördrif som en veckotidning hette för många år sen, långt innan Internet och digitala, sociala medier spred sig pandemiskt över klotet.
Vi som är torra bakom öronen kommer ihåg den tiden.
Då fanns det max en telefon per hushåll, oftast i svart bakelit och bara till låns. En del av dem hängde på väggen och alla telefonerna ägdes enligt lag av Kungliga Televerket.
Ordet teleoperatör fanns då ännu inte i Svenska Akademins ordlista.

Då var då och nu är nu

Kära hustrun och jag har inget problem alls med att fördrifva våra dagar. Vi ligger långa stunder på soffan, utslagna av trötthet.
Och Frippe ligger gärna utslagen bredvid oss. Han behöver ju som unghund sina 16 - 20 timmar.

Forts följer ...

Dagsnoteringar

Sidor

Senaste inlägg

Arkiv

Visar inlägg från april 2020

31. Många halsband blir det

30. 16 - 20 timmar/dygn