Senaste inlägg

Om bloggen.

Dagsnoteringar kan handla om i stort vad som helst som faller mig in.

Inlägg äldre än juni 2022 finns på www.gunnarh.bloggo.nu

Tidigare fanns här Doggenbloggen, om att vid respektabel ålder bli hundägare för första gången. Senaste inlägg om detta 21-09-11.

Presentation

Visar inlägg från februari 2020

Tillbaka till bloggens startsida

28. Rallylydnad med mera

Gubbe och Hund


Som hundägare noterar man sånt som man aldrig annars skulle notera. Sånt som är fullständigt ovidkommande för andra. Det kan gälla till exempel rallylydnad och det kan till exempel gälla tandvård för husdjur.

Bland annat har jag noterat att de nya reglerna för hundsporten rallylydnad har kommit. Och bland annat noterar jag där att man inte får tävla i grenen med sin hund, om den inte är registrerad i Kennelklubben.
Klubbar som är anslutna till SKK, t ex Svenska Brukshundklubben, får alltså inte låta hundar som inte är registrerade hos SKK tävla i rallylydnad.
 


Kennelklubbens register är säkert bra på många sätt, men avgiften för att registrera en hund är 500 kronor.

Motsvarande registrering hos Jordbruksverket, vilket är en laglig skyldighet för alla hundägare, och inget man kan välja bort, kostar 40 kronor!
Och Jordbruksverkets registrering är precis lika användbar för polisen eller tullen eller andra, när det gäller att identifiera ett djur. Bara om det gäller kontakter med SKK.s systerorganisationer i andra länder kan det vara en fördel med SKK.s registrering.
Ja som sagt, om man nu inte känner sig tvungen att tävla i t ex rallylydnad.

Liknande, tvingande regler gäller visserligen på annat håll i samhället. Så får man t ex inte delta på nån nivå i Svenska Fotbollförbundets seriesystem, om man inte är registrerad som spelare hos SFF.
Men den enskilda spelaren behöver inte betala nån avgift för registreringen.

För oss har det första dryga halvåret med Frippe skurit djupare spår i vår ekonomi än vi kunde drömma om, när vi köpte vår älskade dogg.
Att i det läget lägga ytterligare 500 spänn på nåt så icke helt nödvändigt som ytterligare en registrering är otänkbart för oss.

Så inget rally för oss

Bland annat har veterinärkostnaderna blivit högre än vi kunde ana. Jag har skrivit en del om det tidigare, och den senaste utgiften blev en tandlagning nu i februari.
I början av november såg vi att en av Frippes hörntänder (huggtänder) saknade emalj på en liten del av tanden som blivit missfärgad.

Vi tog honom till Järfälla Djurklinik där vi fick r
ådet att borsta tanden väl och avvakta.
Nån veterinär som kunde titta närmare på tanden och laga den sade de sig vid besöket inte ha, trots att de på sin hemsida erbjuder tandvård (och gratis tandkontroll).

Vi borstade och borstade men fläcken blev trots det mörkare och mörkare, och i slutet av januari tog vi Frippe till Evidensia Djursjukhuset i Västerort (Spånga) som vi vet har en duktig tandveterinär.
Efter en snabbkoll fick vi tid för röntgen och åtgärder.



Ur Frippes journal

"Frippes hörntand i vänster underkäke har emaljdefekter. Det kan finnas flera underliggande orsaker men något har stört emaljutvecklingen under valpstadiet (när det permanenta anlaget bildas i käken) som gett upphov till defekterna i emaljen.
Tanden har röntgats och inga tecken på infektion eller inflammation kunde ses. Tanden har rengjorts och ett skyddande lager har applicerats för att skydda tanden mot bakterieintrång.
"Hålen
" har lagats med komposit.
Jag rekommenderar en uppföljande tandröntgen om 6 månader för att se att tanden utvecklar sig som den ska."

Allt som allt gick notan på 3.965 kr, inkluderat sövning av patienten.
Försäkringsbolaget (Folksam) avstod förstås sin möjlighet att ta en del av utgiften.
Följer vi sen rådet att söva Frippe och röntga tanden igen om sex månader, så blir det inte gratis det heller.

Men vi kom kanske ändå hyfsat billigt undan. Det var dyrare, när Frassekatten fick en tandoperation gjord där för ca ett år sen.
Och dotterns hund Valter, som också fick en tand fixad nästan samtidigt som Frippe, fick punga ut med nästan åtta tusen! Ja, inte Valter förstås, dottern.

Och det är klart. I det sammanhanget är kanske inte 500 kr för ytterligare en registrering i SKK nån stor summa.
Men många summor små ...
Och många summor små (och stora) blir det. Om inte varje dag så nästan, känns det som. Då gäller det att sålla bort vad som sållas kan.

Obs!

Jag vill gärna påpeka att vi, trots det som beskrivits ovan, har goda erfarenheter av också Järfälla Djurklinik och rekommenderar dem gärna.

Forts  följer ...

© Gunnar Hägg

0 kommentarer | Skriv en kommentar

27. WOWenytt

Gubbe och Hund



Vi har en plan. Vi ska fanioss lära Frippe att ignorera signalen som visar att nån knackar på dörren. Eller rättare, ringer på den. Därför har vi rustat oss med hundkurs och litteratur. Och diverse attiraljer.

Det här med att Frippe blir som galen när det ringer på dörren. 
Vi gick en liten dörrklockekurs hos Heart of Gold Hundcenter i Veddesta för några veckor sen. Ett par kvällar som gav en del tips om hur man får sin vovsing att inte bete sig som en Rambo i strid, så fort det ringer på dörren.

Man kan inte säga att Frippe förändrade sitt beteende direkt efter de två kurstillfällena, för då ljuger man.
Men vi och han fick en del att tänka på.

Till exempel att få Frippe att gå till en speciell plats i bostaden, när det ringer på dörren eller hörs nåt ljud i trapphallen. Det fick vi jobba hårt på, innan han fick klart för sig att det är mattan, hans liggplats i vardagsrummet som gäller. Men vi har ännu inte lyckats få honom att göra det på eget bevåg.
Han gör det bara på vårt kommando efter att han först rusat iväg vilt skällande mot dörren.
Kursledaren Sofia Angleby gav tipset att köpa en ny dörrklocka med fjärrkontroll, vilket vi nu har gjort. Och vi har just påbörjat träningen med denna.

Efter dörrklockekursen har jag också börjat träna Frippe på en form av inkallning som utgår ifrån boken Inkallning! Så får du en lyhörd hund, av Pippa Mattinson.
Det handlar om att använda en hundvisselpipa.
Tanken som författaren för fram är att man, om man har en hund som har vant sig vid att göra på ett visst sätt, i en viss situation, måste införa en annan rutin än att ropa HIT och vifta med armarna, och koppla hundens längtan efter nåt gott att äta, till denna nya rutin.


Det gick rätt snabbt att få Frippe att förstå, att hundvisselljudet innebär att det finns nåt mumsmums att hämta hos mig, när vi är ute och går. Han reagerar riktigt bra på visselpipan och kommer som ett skott när den visslar.
Men bara när vi är ute och går. Det är viktigt, om jag förstått Pippa Mattinson rätt.

För efter att hunden fattat kopplingen mellan visselpipans ljud och en saftig belöning, ska man absolut inte använda visselpipan till något annat än inkallning. Då kan signalen komma att betyda nästan vad som helst, och hunden får svårt att förstå vad man vill, när man blåser i den.
Det är KOM HIT som gäller. Inget annat.

Hunden ska helst inte ha hört visselpipans signal, innan träningen påbörjas.
Och efter att man bestämt sig för hur signalen ska låta, så måste man blåsa exakt samma signal varje gång.

Mattisons metod är väl kanske inte direkt revolutionerande ny. Den handlar i princip om att prägla sin bästa vän på samma sätt som redan Ivan Pavlov präglade sina hundar för cirkus 100 år sen.
Och den påminner även om det vi lärde oss av Sofia Angleby.


Obs viktigt

Om vovsingen inte är en sån jycke som helst uppträder i mjukisbrallor, vadmalsjacka, näbbstövlar och öronlappkeps, så kom inte dragandes med veganmat som belöning. Eller de gamla vanliga hårdisarna.

Nej, det ska vara nåt utöver det vanliga.
Det ska drägla i jyckens käftar, när den upptäcker vad som bjuds om man skärper sig.
Härliga korvar som dryper av fett, ska det vara.
Kalvlever eller färsk blodpudding.
Fläsksida, GRRR.
Eller ta själv blodpuddingen till middag och ge jycken den allra finaste filén. Gärna lite uppvärmd, eller minst rumstempererad, då smakar det mycket mer.

Det gäller, enligt Mattinson, att ge hunden en rejäl WOW-upplevelse.
Oj, kan en pipvissling smaka så här!?
Sen, när tricket sitter som en smäck, och hunden kommer som ett skott när pipan visslar, då kan man trappa ned lite på lyxbelöningarna. Men de måste återkomma då och då. För att hålla doggen på tårna.

Pling plong

Och nu tränar vi på att ge den nya dörrklockan samma betydelse som Mattisons visselpipa.

I samma sekund som Frippe på sin matta för första gången hörde den nya digitala klockan ljuda, såg han en rejäl bit varmkorv landa precis framför nosen. Och medan han var upptagen med den läckerheten, upprepades klockans ljudsignal tills korvbiten var slut.

Efter en kort paus, medan Frippe funderade på varför korven plingat som den gjort, landade en ny korvbit framför hans nos, till samma exakt samtida musik. Och därefter ytterligare en kort paus. Sen korv/pling plong igen. Och igen.

Pling-plonget, apropå det, har ungefär samma melodi som Big Ben i London. Men klockan kunde lika gärna ha spelat Kväsarvalsen. Det skulle funka ändå.

Den här proceduren ska nu upprepas ett antal gånger, ett antal dagar och vartefter från olika håll i bostaden, och sen får vi förhoppningsvis se Frippe självmant gå till sin matta, när den nya dörrklockan ljuder. Då byter vi ut den gamla analoga klockan i dörren mot den nya digitala.
Det är planen.
Och då får förhoppningsvis också vi en rejäl WOW-upplevelse.
En WOWE-upplevelse.

Forts följer ...

© Gunnar Hägg

0 kommentarer | Skriv en kommentar