Dagsnoteringar

Gubbe och Hund

Bland annat har veterinärkostnaderna blivit högre än vi kunde ana. Jag har skrivit en del om det tidigare, och den senaste utgiften blev en tandlagning nu i februari.
I början av november såg vi att en av Frippes hörntänder (huggtänder) saknade emalj på en liten del av tanden som blivit missfärgad.

Vi tog honom till Järfälla Djurklinik där vi fick rådet att borsta tanden väl och avvakta.
Nån veterinär som kunde titta närmare på tanden och laga den sade de sig vid besöket inte ha, trots att de på sin hemsida erbjuder tandvård (och gratis tandkontroll).

Vi borstade och borstade men fläcken blev trots det mörkare och mörkare, och i slutet av januari tog vi Frippe till Evidensia Djursjukhuset i Västerort (Spånga) som vi vet har en duktig tandveterinär.
Efter en snabbkoll fick vi tid för röntgen och åtgärder.

Ur Frippes journal

"Frippes hörntand i vänster underkäke har emaljdefekter. Det kan finnas flera underliggande orsaker men något har stört emaljutvecklingen under valpstadiet (när det permanenta anlaget bildas i käken) som gett upphov till defekterna i emaljen.
Tanden har röntgats och inga tecken på infektion eller inflammation kunde ses. Tanden har rengjorts och ett skyddande lager har applicerats för att skydda tanden mot bakterieintrång.
"Hålen" har lagats med komposit.
Jag rekommenderar en uppföljande tandröntgen om 6 månader för att se att tanden utvecklar sig som den ska."

Allt som allt gick notan på 3.965 kr, inkluderat sövning av patienten.
Försäkringsbolaget (Folksam) avstod förstås sin möjlighet att ta en del av utgiften.
Följer vi sen rådet att söva Frippe och röntga tanden igen om sex månader, så blir det inte gratis det heller.

Men vi kom kanske ändå hyfsat billigt undan. Det var dyrare, när Frassekatten fick en tandoperation gjord där för ca ett år sen.
Och dotterns hund Valter, som också fick en tand fixad nästan samtidigt som Frippe, fick punga ut med nästan åtta tusen! Ja, inte Valter förstås, dottern.

Och det är klart. I det sammanhanget är kanske inte 500 kr för ytterligare en registrering i SKK nån stor summa.
Men många summor små ...
Och många summor små (och stora) blir det. Om inte varje dag så nästan, känns det som. Då gäller det att sålla bort vad som sållas kan.

Obs!

Jag vill gärna påpeka att vi, trots det som beskrivits ovan, har goda erfarenheter av också Järfälla Djurklinik och rekommenderar dem gärna.

Forts  följer ...

© Gunnar Hägg

Gubbe och Hund

Vi har en plan. Vi ska fanioss lära Frippe att ignorera signalen som visar att nån knackar på dörren. Eller rättare, ringer på den. Därför har vi rustat oss med hundkurs och litteratur. Och diverse attiraljer.

Det här med att Frippe blir som galen när det ringer på dörren. 
Vi gick en liten dörrklockekurs hos Heart of Gold Hundcenter i Veddesta för några veckor sen. Ett par kvällar som gav en del tips om hur man får sin vovsing att inte bete sig som en Rambo i strid, så fort det ringer på dörren.

Man kan inte säga att Frippe förändrade sitt beteende direkt efter de två kurstillfällena, för då ljuger man.
Men vi och han fick en del att tänka på.

Till exempel att få Frippe att gå till en speciell plats i bostaden, när det ringer på dörren eller hörs nåt ljud i trapphallen. Det fick vi jobba hårt på, innan han fick klart för sig att det är mattan, hans liggplats i vardagsrummet som gäller. Men vi har ännu inte lyckats få honom att göra det på eget bevåg.
Han gör det bara på vårt kommando efter att han först rusat iväg vilt skällande mot dörren.
Kursledaren Sofia Angleby gav tipset att köpa en ny dörrklocka med fjärrkontroll, vilket vi nu har gjort. Och vi har just påbörjat träningen med denna.

Efter dörrklockekursen har jag också börjat träna Frippe på en form av inkallning som utgår ifrån boken Inkallning! Så får du en lyhörd hund, av Pippa Mattinson.
Det handlar om att använda en hundvisselpipa.
Tanken som författaren för fram är att man, om man har en hund som har vant sig vid att göra på ett visst sätt, i en viss situation, måste införa en annan rutin än att ropa HIT och vifta med armarna, och koppla hundens längtan efter nåt gott att äta, till denna nya rutin.

Det gick rätt snabbt att få Frippe att förstå, att hundvisselljudet innebär att det finns nåt mumsmums att hämta hos mig, när vi är ute och går. Han reagerar riktigt bra på visselpipan och kommer som ett skott när den visslar.
Men bara när vi är ute och går. Det är viktigt, om jag förstått Pippa Mattinson rätt.

Obs viktigt

Om vovsingen inte är en sån jycke som helst uppträder i mjukisbrallor, vadmalsjacka, näbbstövlar och öronlappkeps, så kom inte dragandes med veganmat som belöning. Eller de gamla vanliga hårdisarna.

Pling plong

Och nu tränar vi på att ge den nya dörrklockan samma betydelse som Mattisons visselpipa.

I samma sekund som Frippe på sin matta för första gången hörde den nya digitala klockan ljuda, såg han en rejäl bit varmkorv landa precis framför nosen. Och medan han var upptagen med den läckerheten, upprepades klockans ljudsignal tills korvbiten var slut.

Efter en kort paus, medan Frippe funderade på varför korven plingat som den gjort, landade en ny korvbit framför hans nos, till samma exakt samtida musik. Och därefter ytterligare en kort paus. Sen korv/pling plong igen. Och igen.

Pling-plonget, apropå det, har ungefär samma melodi som Big Ben i London. Men klockan kunde lika gärna ha spelat Kväsarvalsen. Det skulle funka ändå.

Den här proceduren ska nu upprepas ett antal gånger, ett antal dagar och vartefter från olika håll i bostaden, och sen får vi förhoppningsvis se Frippe självmant gå till sin matta, när den nya dörrklockan ljuder. Då byter vi ut den gamla analoga klockan i dörren mot den nya digitala.
Det är planen.
Och då får förhoppningsvis också vi en rejäl WOW-upplevelse.
En WOWE-upplevelse.

Forts följer ...