Gubbe och Hund
God fortsättning på julen skulle man kunna säga. Dvs om den fortfarande pågår, om den verkligen varar till påsken eller till fastan eller bara till och med annandan. Hur som helst inväntar vi nu det fasansfulla nyåret.
Vi har genom åren hört många historier om hur raketer och smällare har skrämt vettet ur hundar. Hundar som därefter aldrig har blivit sig lika.
Också katter påverkas kan vi tala om, även om de kanske återhämtar sig något lättare.
Frassekatten har, liksom tidigare katter i vårt liv, som värst krupit in under soffan eller en säng, bara för säkerhets skull, man vet ju aldrig, snart kommer kanske nån projektil genom fönstret. Men ingen av dem har tuggat fradga, skakat som asplöv eller läckt otrevligheter från alla kroppsöppningar som öppnas kan.
Världen exploderar, typ
Vi vet ju inte hur Frippedoggen kommer att reagera, när den värld han känner till om ett par dagar exploderar i ljus, färg och krutdunder, så det är med blandade känslor vi ser fram emot det kommande decennieskiftet.
Och inte blev det bättre av att TV4.s morgonprogram hade kallat in sin hundcoach Fredrik och ytterligare en expert under fanorna för att diskutera frågan.
Nej, det blev etter värre.
Vi som nästan hade förträngt vad som komma kan.
Här gäller det att förbereda sig för ett Harmageddon, för en Apokalyps, för den stora kometen.
Här gäller att bygga Arken, den skottsäkra pansarvagnen, det nya Shangri-la där inga raketgalningar finns, och där marken aldrig skälver.
Här gäller kort och gott att följa alla goda råd som finns. Och ha de dåliga i bakfickan.
Gör vad vi kan
Så vi har köpt extra goda tuggben att ta fram som distraktion, när det kommer att smälla som värst.
Vi har köpt en feromonapparat som, efter att man stuckit in den i eluttaget, sägs skicka ut samma ljuvliga doft som vovsingens mamma skickade ut när hennes valpar diade henne. Hjälper inte det, så hjälper väl inget.
I allra bästa fall bäddar den elektriska tikens feromoner in även mina och kära hustruns nu allt darrigare nerver i ett skyddande atmosfär av råmjölksdoft.
Och eftersom coacherna så tydligt påpekat det otänkbara i att gå ut med hunden över huvud taget den dagen, kvällen och natten, fick vi tacka nej till att fira denna afton hos vänner.
Frågan är bara hur vi ska motionera Frippe den dagen, och kvällen och natten. Kanske blir det att köpa ett rullband a la Friskis och Svettis?
Vi får se, till årsskiftet 20-21 kanske, om vi inte kan lösa det på annat sätt.
Forts följer ...
© Gunnar Hägg
2 kommentarer | Skriv en kommentar